|
Centralt ramavtal och centrala parter
Inom det statliga avtalsområdet har vi ett centralt kollektivavtal som fungerar som ram för de lokala löneförhandlingarna: RALS 2010-T. Utgångspunkten för vad som förhandlas lokalt är vårt centrala ramavtal.
Det är de centrala parterna som förhandlar fram centrala avtal. Centralt innebär det att Saco-S är central förhandlingspart för arbetstagarsidan och för arbetsgivarsidan är det Arbetsgivarverket som förhandlar.
RALS står för Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet.
(http://www.saco-s.se/upload/PDF/Saco-S%20RALS%202010%20-T%20per%202010-10-25.pdf)
Bokstaven T står för tillsvidare och innebär att kollektivavtalet löper tills någon av parterna säger upp det. På arbetsmarknaden är det normala att centrala kollektivavtal löper med några års giltighetstid - det är ganska ovanligt att ha ett tillsvidareavtal.
Ramavtalet är också sifferlöst, dvs. det finns inga löneökningstal angivna. Dessa är det istället de lokala parterna som ska komma överens om.
Det ramavtalet innehåller är främst dels gemensamma löneprinciper dels principer för det lokala lönebildningsarbetet.
Det avtalet också anger är att det ska ske en lönerevision årligen med revisionstidpunkt per den 1 oktober om de lokala parterna inte kommer överens om något annat. Lönerevision är alltså detsamma som lokala löneförhandlingar. Det är helt enkelt löneläget som ska revideras en gång per år, och då med utgångspunkt från och med den 1 oktober.
För högskoleområdet sker de lokala löneförhandlingarna genom att den lokala fackliga organisationen och den lokala arbetsgivaren förhandlar, inte genom lönesättande samtal.
De centrala parternas val av förhandlingsordning för högskoleområdet utgår främst från tidigare erfarenheter av lokala löneförhandlingar, på vilken nivå i organisationen det finns lönesättande chefer, vilken kunskap arbetsgivaren har om medlemmarnas insatser, och vilket förtroende medlemmarna har för arbetsgivarens förmåga att sätta lön.
Lokala förhandlingar – vem företräder Saco-S-rådet?
Saco-S-rådet vid Lunds universitet utsåg för 4 år sedan Mats Cedervall som huvudansvarig för de lokala löneförhandlingarna. Mats C hade då under flera revisioner varit medförhandlare tillsammans med Pehr Osbeck. Mats C efterträdde P som under många, många år varit Saco-S-rådets huvudförhandlare. Det är viktigt att ha en kontinuitet – främst utifrån förhandlingskompetens och erfarenhet. Till sin hjälp har sedan huvudförhandlaren övriga ledamöter i Saco-S-rådet. Ledamöterna representerar i det sammanhanget universitets olika fakulteter, områden och förvaltning.
Förberedelsearbete
Inför varje revision påbörjas ett omfattande föreberedelsearbete. Föregående lönerevisions resultat analyseras och ställs samman i Saco-S-rådets löneanalysrapport och alla medlemmar uppmanas att fylla i en löneenkät. Listan över medlemmar måste kontrolleras så att inte någon nyanställd medlem saknas. Medlemmar som anställts efter den 1 oktober (2012) förhandlas i särskild ordning. Saco-S-rådets huvudförhandlare sammanträder också regelbundet med representanter från övriga universitet och högskolor för att få en inblick i vad som händer på andra lärosäten i löneförhandlingarna.
Löneenkät
Inför varje löneförhandling finns en löneenkät på Saco-S-rådets hemsida som alla medlemmar uppmanas (och förväntas) fylla i. Det finns medlemmar som upplever ifyllandet av löneenkäter som ett något tröstlöst rutinarbete. Våra förhandlare kan dock vittna om att enskilda medlemmars löneutfall är beroende av en korrekt och sakligt ifylld löneenkät där medlemmen presenterar viktiga fakta. För förhandlaren är informationen mycket värdefull.
Det är självfallet viktigt att den/de personer som läser enkäterna åtnjuter stort förtroende bland medlemmarna, har integritet och kan iaktta tystnadsplikten.
Arbetsgivaren får givetvis inte läsa enkäterna!
Inledande överläggningar med Lunds universitet
Varje förhandlingsomgång inleds med överläggningar mellan Saco-S-rådet och den lokala arbetsgivaren: Lunds universitet, där vi kommer överens om viktiga principfrågor, allmän lönehöjningsnivå och särskilda satsningar. De särskilda satsningarna görs utifrån de behov som såväl vår som arbetsgivarens egen löneanalys påvisat.
Lokalt RALS-avtal
Överenskommelsen blir bindande genom ett lokalt kollektivavtal. Detta förhandlas fram vid varje lokal revisionsomgång. Se som exempel föregående revisions lokala RALS-avtal: http://www.saco.lu.se/index.php?option=com_content&view=category&layout=blog&id=30&Itemid=57
Fakultet-s och områdesförhandlingar
När det lokala RALS-avtalet är slutet påbörjas så fakultets-/områdesförhandlingar. De olika enheterna kan ha förhandlat fram varierande särskilda satsningar för olika grupper/kollektiv. De särskilda satsningarna kan alltså skilja sig åt mellan fakulteter och områden.
Här ska så varje medlems individuella lön förhandlas.
Lönekriterier
Vilka principer och kriterier som Lunds universitet tillämpar vid lönesättning ska vara väl kända bland alla anställda. Detta är arbetsgivarens ansvar.
Varje medlem ska vara informerad av sin chef om på vilka grunder lönen sätts och vad han eller hon kan göra för att påverka sin lön. Genom utvecklingssamtalet ska den enskilde medlemmen och arbetsgivaren vara överens om utvecklingsmål för den kommande perioden och genom lönesamtalet följs utvecklingsmålen upp och utvärderas.
Förutom löneprinciperna i RALS 2010-T har Lunds universitet egna principer för lönesättningen, bland annat i sitt lönepolitiska program. (Detta är från 1999! Saco-S-rådet har vid ett antal tillfällen påtalat betydelsen av att förnya detta.). Någon av fakulteterna har därtill fakultetsinterna principer.
Individförhandling
Kontakter med lokal Saco-S-råds representant, läsning av enkäter och analys av enhetens lönestruktur (också visavi LU:s lönestruktur i stort) och den enskilde medlemmens löneläge är grunden för Saco-S-rådets förhandlare. När sedan förhandlingen inleds presentar arbetsgivaren sitt lönebud för varje medlem, d v s arbetsgivarens förslag till lönepåslag. Detta följs av att Saco-S-rådet presenterar ett motbud, yrkande. Oftast konstateras att högre yrkanden krävs för flertalet medlemmar. Efter denna inledning ajourneras förhandlingen för längre eller kortare tid medan vi respektive arbetsgivaren funderar på hur man ska gå vidare.
Förhandlaren förhandlar givetvis inte sin egen lön!
Överenskommelse
Efter många förhandlingsturer, bud respektive motbud och utförlig diskussion om enskilda medlemmar kommer vi till slut fram till en överenskommelse. Efter överenskommelsen upprättas ett förhandlingsprotokoll. Allt som diskuterats under förhandlingen faller under sekretess.
Efterarbete
Det åligger arbetsgivaren att för varje medlem redovisa förhandlingsresultatet. Detta ska givetvis ske så snart som möjligt efter det att överenskommelsen ingåtts.
Många medlemmar hör av sig till oss på Saco-S-rådet och vill veta varför löneutfallet blev som det blev. Vi kan dock inte säga mycket alls om detta, det som sägs vid förhandlingsbordet för vi inte vidare.
Vid ett lönesamtal ska arbetsgivaren kunna förklara grunderna för varje medlems löneläge och löneutveckling, utan att referera vad som sagts vid den senaste förhandlingen. Arbetsgivaren ska också kunna svara på frågor om vad medlemmen ska göra för att ett bättre löneutfall i kommande förhandlingar.
Efter varje förhandlingsomgång analyserar huvudansvarig förhandlare tillsammans med sina medförhandlare lönestatistiken och utvärderar förhandlingarna, för att få en bra grund för nästa omgång.
|
på Saco-S-nytt med RSS 
Ä1 Risk och konsekvensanalys 20130415
Ä1 MBL-underlag facken 20130415